9. De skall hålla fast vid det jag har befallt dem iaktta, så att de inte för det heligas skull kommer att bära på synd och drabbas av döden, därför att de ohelgar det. Jag är Herren, som helgar dem.
10. Ingen får äta av det heliga. En inneboende hos prästen eller en daglönare skall inte äta av det heliga.
11. Men när en präst har köpt en slav för sina pengar, får denne äta av det, liksom den slav som är född i hans hus. De får äta av prästens mat.
12. Om en dotter till en präst gifter sig med en lekman, får hon inte äta av det heliga som har getts som offergåva.
13. Men om dottern till en präst har blivit änka eller blivit förskjuten och inte har några barn och hon kommer tillbaka till sin fars hus och bor där som i sin ungdom, då får hon äta av sin fars mat. Men ingen obehörig skall äta av den.
14. Om någon av misstag äter av det heliga, skall han ge en helig offergåva till prästen och lägga till en femtedel.
15. Prästerna skall inte ohelga de heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren
16. och därigenom dra över dem missgärning och skuld, när de äter av deras heliga gåvor. Ty jag är Herren, som helgar dem.
17. Herren talade till Mose. Han sade:
18. Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill bära fram något offer, ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, som de vill offra åt Herren som brännoffer, skall ni göra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga.
19. Offret skall vara ett felfritt handjur av nötboskapen, av fåren eller av getterna.
20. Ni skall inte offra ett djur som har något lyte, ty genom ett sådant offer blir ni inte välbehagliga.
21. Och när någon vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren av nötboskapen eller av småboskapen, vare sig det gäller att fullgöra ett löfte eller det gäller ett frivilligt offer, skall det vara felfritt för att bli välbehagligt. Inget lyte får finnas på offerdjuret.
22. Det som är blint eller brutet, stympat eller sårigt, eller har skabb eller utslag skall ni inte offra åt Herren. Eldsoffer av något sådant skall ni inte lägga på altaret åt Herren.
23. Ett djur av nötboskapen eller småboskapen, som har någon lem för stor eller för liten, kan du offra som frivilligt offer, men som löftesoffer blir det inte välbehagligt.
24. Ni får inte offra åt Herren ett djur, vars testiklar blivit klämda, krossade, avslitna eller bortskurna. Sådant skall ni inte göra i ert land.
25. Inte heller av en utlänning skall ni ta emot och offra sådana djur till mat åt er Gud, ty de är skadade, de har ett lyte. Genom sådana blir ni inte välbehagliga.
26. Herren talade till Mose. Han sade:
27. När en kalv, ett lamm eller en killing har fötts, skall djuret dia sin mor i sju dagar. Men från den åttonde dagen är det välbehagligt som eldsoffergåva åt Herren.
28. Ni skall inte slakta något djur, vare sig av nötboskapen eller småboskapen, på samma dag som dess avkomma.
29. När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, skall ni offra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga.