1. En psalm av Asaf. Gud är i sanning god mot Israel,mot dem som har rena hjärtan.
2. Men jag var nära att stappla med mina fötter,mina steg var nära att slinta,
3. ty jag avundades de övermodiga,när jag såg att det gick de ogudaktiga väl.
4. Fria från lidanden är de till sin död,och deras kropp är vid gott hull.
5. De kommer inte i olycka som andra dödliga,de plågas inte som andra människor.
6. Därför är högmod deras halsprydnadoch våld de kläder de bär.
7. Ur deras feta ansikten tittar ögonen fram,deras hjärtans inbillningar har ingen gräns.
8. De hånar och talar om förtryck i sin ondska,överlägset talar de.
9. Med sin mun stiger de upp i himlenoch deras tunga far fram på jorden.
10. Därför vänder sig folket till dem.Vatten i mängd suger de i sig.
11. De säger: "Hur skulle Gud kunna veta det?Skulle den Högste ha sådan kunskap?"
12. Så är det med de ogudaktiga,det går alltid väl för dem och deras rikedom växer.
13. Men förgäves bevarade jag mitt hjärta rentoch tvådde i oskuld mina händer.
14. Jag blev plågad hela dagen,var morgon blev jag tuktad.
15. Om jag hade sagt: "Så vill jag tala",då hade jag svikit dina barns släkte.
16. När jag försökte förstå detta,då tycktes det mig alltför svårt,
17. till dess att jag gick in i Guds helgedomoch insåg hur det går dem till slut.