6. Gud i sin heliga boningär de faderlösas faderoch änkors försvarare,
7. en Gud som ger de ensamma ett hemoch de fångna frihet och lycka.Men de upproriska måste bo i en öken.
8. Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk,när du gick fram i ödemarken, sela,
9. då bävade jorden,då strömmade regn ner från himlen inför Gud,själva Sinai bävade inför Gud, Israels Gud.
10. Ett nåderikt regn lät du falla, Gud,när din egendom var uttorkad, gav du den nytt liv.
11. Din skara fick bo där.I din godhet, Gud,sörjde du för de betryckta.
12. Herren låter sitt ord förkunnas,stor är skaran av kvinnor som kommer med glädjebudet:
13. "Härskarornas kungar flyr, de flyr,husmodern där hemma får dela bytet.
14. Vill ni då ligga stilla inom era inhägnader?Duvans vingar är täckta med silveroch hennes fjädrar med skimrande guld.
15. När den Allsmäktige skingrade kungarna i landet,föll snö på Salmon."
16. Basans berg är Guds berg,ett berg med höga toppar är Basans berg.
17. Varför, ni höga berg, ser ni ner på det bergsom Gud har utvalt till sin boning? Herren skall bo där för alltid.
18. Guds vagnar räknas i tiotusental, tusen och åter tusen.Herren är bland dem i helighet som på Sinai.
19. Du steg upp i höjden, du tog fångar,du fick gåvor bland människorna,ja, till och med upproriska människor,för att du, Herre, vår Gud, skulle bo där.