24. de såg Herrens gärningaroch hans under i havets djup.
25. Han talade, och en stormvind uppstodså att havets vågor gick höga.
26. De for upp mot himlenoch ner i djupen,så att de miste modet i sin olycka.
27. De raglade och stapplade som druckna,det var förbi med all deras vishet.
28. Men de ropade till Herreni sin nödoch han förde dem ut ur deras trångmål.
29. Han stillade stormenoch böljorna omkring dem tystnade.
30. De gladdes över att det blev stilla,och han förde dem till den hamn dit de ville.
31. Må de tacka Herren för hans nåd,för hans underbara gärningar mot människors barn,
32. må de upphöja honom i folkets församlingoch prisa honom där de äldste sitter.
33. Han gjorde strömmar till öken,källsprång till torr mark
34. och bördigt land till salthedför dess invånares ondskas skull.