Psaltaren 102:6-22 Svenska Folkbibeln (SFB98)

6. På grund av min högljudda suckanhar jag blivit skinn och ben.

7. Jag är lik en pelikan i öknen,jag är som en uggla bland ruiner.

8. Jag ligger vaken,jag är som en ensam fågel på taket.

9. Mina fiender hånar mig hela dagen,de som gör narr av miganvänder mig som en svordom.

10. Ty jag äter aska som brödoch blandar min dryck med tårar

11. för din vredes och förbittrings skull.Du har ju gripit mig och förkastat mig.

12. Mina dagar är som skuggan när den förlängs,jag vissnar som gräs.

13. Men du, Herre, tronar i evighet,släkte efter släkte skall komma ihåg dig.

14. Du skall gripa in och förbarma dig över Sion,det är tid att du visar det nåd.Ja, stunden har kommit.

15. Ty dina tjänare har dess stenar kära,de förbarmar sig över dess grus.

16. Hednafolken skall frukta Herrens namnoch alla jordens kungar din härlighet,

17. när Herren bygger upp Sionoch uppenbarar sig i sin härlighet.

18. Han vänder sig till de utblottades bönoch föraktar den inte.

19. Detta skall skrivas ner för ett kommande släkteoch ett folk som han skapar skall prisa Herren.

20. Ty han blickar ner från sin heliga höjd, Herren skådar från himlen ner till jorden

21. för att höra den fångnes klaganoch befria dödens barn,

22. för att man i Sion skall förkunna Herrens namnoch hans lov i Jerusalem,

Psaltaren 102