18. fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade:"Detta är din gud,som har fört dig upp ur Egypten",och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
19. Men i din stora barmhärtighetövergav du dem ändå inte i öknen.Molnstoden vek inte ifrån dem om dagenutan ledde dem på vägen,och eldstoden upplyste om nattenden väg de skulle gå.
20. Din gode Ande gav du för att undervisa dem.Ditt manna nekade du inte deras mun,och vatten gav du dem när de törstade.
21. I fyrtio år försörjde du dem i öknen,så att ingenting fattades dem.Deras kläder blev inte utslitna,och deras fötter svullnade inte.
22. Du gav dem riken och folkoch delade ut åt dem olika områden.De intog Sichons land,det land som tillhörde kungen i Hesbon,och det land som tillhörde Og, kungen i Basan.
23. Deras barn gjorde du talrikasom stjärnorna på himlen.Du förde dem in i det landsom du lovat deras fäderatt komma till och ta i besittning.
24. Och deras barn komoch tog landet i besittning.Du kuvade för dem landets invånare, kananeerna,och gav dessa i deras hand,både kungarna och landets folk,och de gjorde med dem som de ville.
25. De intog befästa städer och en bördig jordoch tog i besittning hus fulla med allt gott,och uthuggna brunnar, vingårdar,olivplanteringar och fruktträd i mängd.De åt, blev mätta och välmåendeoch njöt av din stora godhet.
26. Men de blev olydiga och upproriska mot dig,de kastade din lag bakom sin rygg.De dödade dina profeter som varnade democh ville få dem att vända om till dig.De gjorde sig skyldiga till grova hädelser.
27. Då gav du dem i deras fienders handoch dessa förtryckte dem.Men i sin nöd ropade de till dig,och från himlen hörde du det.Efter din stora barmhärtighetgav du dem befriare,som frälste dem ur deras fienders hand.
28. Men när de kom till ro,gjorde de åter det som var ont inför dig.Då lämnade du dem i deras fienders hand,så att dessa fick råda över dem.Men åter ropade de till dig,och från himlen hörde du det,du räddade dem efter din barmhärtighet många gånger.
29. Du förmanade dem för att föra dem tillbaka till din undervisning.Men de var övermodigaoch lyssnade inte på dina bud utan syndade mot dina föreskrifter,fastän den människa som håller dem får leva genom dem.De var envisa och hårdnackade och vägrade lyssna.