21. Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord,
22. äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap.
23. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."
24. Sedan begav han sig därifrån och kom till Tyrus område. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det kunde inte hållas hemligt.
25. En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter.
26. Det var en grekisk kvinna av syrisk-fenicisk härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
27. Jesus sade till henne: "Låt barnen först få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna."
28. Hon svarade honom: "Herre, hundarna under bordet äter också av barnens smulor."
29. Då sade han till henne: "För de ordens skull säger jag dig: Gå! Den onde anden har farit ut ur din dotter."
30. Och hon gick hem och fann barnet ligga på bädden. Den onde anden hade farit ut.
31. Därefter lämnade han Tyrus område och tog vägen över Sidon och gick sedan genom Dekapolis område till Galileiska sjön.
32. Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad att han skulle lägga handen på honom.
33. Då tog han honom åt sidan, bort från folkskaran, stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga
34. och såg upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" - det betyder: Öppna dig!
35. Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart.
36. Jesus förbjöd dem att tala om detta för någon, men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare var de att göra det känt.
37. Och folk blev utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott. De döva får han att höra och de stumma att tala."