31. Och om någon frågar er varför ni löser det, skall ni svara: Herren behöver det."
32. De som var utsända begav sig i väg och fann att det var som han hade sagt dem.
33. Och de löste fölet. Då frågade de som ägde det: "Varför löser ni fölet?"
34. De svarade: "Herren behöver det."
35. Och de ledde det till Jesus och lade sina mantlar på det och lät Jesus sitta upp.
36. Och där han red fram bredde man ut sina mantlar på vägen.
37. Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett:
38. "Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!"
39. Några fariseer i folkmassan sade då till honom: "Mästare, säg åt dina lärjungar att tiga!"
40. Han svarade: "Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa."
41. När Jesus kom närmare och såg staden, brast han i gråt över den
42. och sade: "Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det dolt för dina ögon.