Job 9:21-33 Svenska Folkbibeln (SFB98)

21. Jag är oskyldig!Jag vill inte veta av mig själv,jag är trött på att leva.

22. Det går på ett ut, därför säger jag:Både den oskyldige och den skyldige förgör han.

23. Om en plåga bringar plötslig död,föraktar han de oskyldigas förtvivlan.

24. Jorden är given i de ogudaktigas hand.Han binder för ögonen på dess domare,om det inte är han, vem är det då?

25. Mina dagar rusar i väg snabbare än en löpare,de flyr bort utan att ha sett någon glädje.

26. De far förbi som vassbåtar,lik en örn som störtar ner mot sitt byte.

27. Om jag än säger: Jag skall glömma mitt bekymmer,låta sorgen fara och vara glad,

28. så bävar jag dock för alla mina kval,ty jag vet att du inte skall döma mig fri.

29. Jag står där som skyldig,varför tröttar jag ut mig i onödan?

30. Om jag än tvättar mig med snöoch renar mina händer med lut,

31. skall du ändå sänka mig ner i pölenoch mina kläder skall avsky mig.

32. Ty han är ej en människa som jag,så att jag kan svara honom:"Vi går tillsammans till rätten."

33. Det finns ingen som kan döma mellan ossoch lägga sin hand på oss båda.

Job 9