11. Se, jag väntade på era ord,jag lyssnade efter förståndigt tal från er,när ni sökte finna de rätta orden.
12. Jag lyssnade uppmärksamt på er,men se, ingen kunde motbevisa Job,ingen kunde ge honom svar på tal.
13. Svara nu inte: "Vi möttes av vishet.Gud, inte en människa, skall slå ner honom."
14. Hans ord var inte riktade mot mig,och jag skall inte bemöta honom med era argument.
15. De är bestörta och svarar ej mer,de har förlorat talförmågan.
16. Skulle jag vänta då de ingenting kan säga,då de står där utan något svar?
17. Också jag vill ta till orda,också jag vill säga min mening.
18. Ty jag är uppfylld av ord,anden inom mig tvingar mig.
19. Se, mitt inre är som instängt vin,likt en ny vinlägel är det nära att brista.
20. Därför måste jag tala och få lättnad,jag måste öppna mina läppar och svara.