11. Är Guds tröst ej nog för dig,de milda ord som talas till dig?
12. Varför leds du bort av ditt hjärtaoch varför gnistrar dina ögon?
13. Ty du vänder din ande mot Gudoch öser ut ord ur din mun.
14. Vad är en människa, att hon skulle vara ren,att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?
15. Gud kan inte lita på sina heliga,inför hans ögon är inte himlarna rena,
16. hur mycket mindre då den som är avskyvärd och fördärvad,en människa som dricker orättfärdighet som vatten!
17. Lyssna, jag vill säga dig något,det som jag har sett vill jag berätta,
18. vad visa män har kungjort från sina fäder och inte förtigit,
19. från dem som ensamma fick landetutan att någon främling trängde in bland dem:
20. Den ogudaktige plågas av ångest i alla sina dagar,en våldsverkares år är räknade.
21. Skräckröster ljuder i hans öron.I hans trygghet kommer förhärjaren över honom.
22. Han har inget hopp om räddning ur mörkret,svärdet är bestämt för honom.
23. Han irrar efter bröd och undrar var det finns.Han vet att mörkrets dag är nära.
24. Ångest och nöd förskräcker honom,de slår ner honom likt en kung rustad till strid.
25. Ty mot Gud har han lyft sin hand,mot den Allsmäktige handlar han övermodigt.