10. Alla börjar de tala och säger till dig:'Har också du blivit svag som vi?Du har blivit som en av oss.'
11. Ner till dödsriket har din härlighet måst faraoch dina harpors buller.Förruttnelse är bädden under digoch maskar ditt täcke.
12. Hur har du inte fallit från himlen,du strålande stjärna, du gryningens son!Hur har du inte blivit fälld till jorden,du som slog ner folken till marken!
13. Du sade i ditt hjärta:'Jag skall stiga upp till himlen,ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron.Jag skall sätta mig på mötesberget längst upp i norr.
14. Jag skall stiga upp över molnens höjder,jag skall göra mig lik den Högste.'
15. Men ner till dödsriket blev du förd,längst ner i graven.
16. De som ser dig stirrar på dig,de granskar dig och säger:'Är detta den man som kom jorden att darraoch kungariken att skaka,
17. som gjorde jorden till en ökenoch förstörde dess städer,han som aldrig släppte hem sina fångar?'
18. Hednafolkens alla kungar ligger alla med ära,var och en i sitt vilorum,
19. men du är bortkastad från din grav,lik en föraktad gren,täckt av dräpta män som genomborrats av svärdoch förts ner till gropens stenar.Du är lik ett förtrampat as.
20. Du skall inte som de få vila i en grav,ty du fördärvade ditt eget land och dräpte ditt eget folk. Om ogärningsmännens avkomma skall man aldrig mer tala.