1. Om Moab. Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ve över Nebo, ty det har ödelagts!Kirjatajim har kommit på skam och intagits,fästet har kommit på skam och ligger krossat.
2. Moab prisas inte längre.I Hesbon smider man onda planer mot det:"Kom, låt oss göra slut på det,så att det inte mer är ett folk."Också du, Madmen, skall tystas,svärdet skall förfölja dig.
3. Klagorop hörs från Horonajim,förödelse och stor förstörelse.
4. Moab är krossat,högljutt klagar barnen där.
5. Uppför Halluhots höjd stiger man under gråt,och på vägen ner till Horonajimhörs ångestfulla klagorop över förstörelsen.
6. Fly, rädda era livoch bli som en buske i öknen!
7. Eftersom du förtröstar på dina gärningar och dina skatterskall också du intagas.Och Kemoshskall gå i fångenskapoch hans präster och furstar med honom.
8. Ödeläggaren skall drabba varje stad,och ingen stad skall komma undan.Dalen skall bli fördärvad och slätten läggas öde,så som Herren har sagt.
9. Ge Moab vingar,ty flygande måste han fly.Hans städer skall bli öde,och ingen skall bo i dem.
10. Förbannad är den som försumligt utför Herrens verk,förbannad vare den somtvekar att bloda ner sitt svärd!