1. Israel var en frodig vinstock som bar frukt. Men ju mer frukt han fick,dess fler altaren byggde han åt sig.Ju bättre det gick hans land,desto finare stoder reste han.
2. Deras hjärta är delat,nu skall de lida sitt straff.Han skall själv bryta ner deras altarenoch förstöra deras stoder.
3. Nu skall de säga:"Vi har ingen kung,ty vi fruktar inte Herren.Och en kung, vad skulle han kunna göra för oss?"
4. De talar tomma ord,de svär falska eder och sluter förbund,och domen skjuter uppsom en giftig planta ur markens fåror.
5. De som bor i Samariaär rädda för kalven i Bet-Aven.Folket skall sörja över den,avgudaprästerna skall darra,eftersom dess härlighetskall föras bort i fångenskap.
6. Också han själv skall föras till Assyriensom en gåva åt den store kungen.Skam skall Efraim själv få,Israel skall komma på skam med sina planer.
7. Samariens kung skall försvinnasom en pinne på vattnet.
8. Ödelagda blir Avens offerhöjder,Israels synd.Törne och tistel skall skjuta upppå deras altaren.Då skall man säga till bergen: "Göm oss"och till höjderna: "Fall över oss."
9. Israel, ända sedan Gibeas dagar har du syndat.Där trädde de upputan att kriget mot brottslingarna nådde dem i Gibea.
10. När jag villkommer jag att tukta dem.Folken skall samlas mot demnär jag binder dem vid deras dubbla synd.
11. Efraim är en inkörd kviga,som gärna vill tröska.Men jag skall lägga ett oköver hennes vackra nacke.Jag skall spänna för Efraim,Juda skall plöja,Jakob skall harva.
12. Så åt er i rättfärdighet,skörda efter kärlekens bud,bryt er ny mark.Det är tid att söka Herren,till dess han kommer och lär er rättfärdighet.