Hesekiel 46:8-18 Svenska Folkbibeln (SFB98)

8. När fursten vill gå in, skall han gå genom portens förhus, och samma väg skall han gå ut igen.

9. När folket i landet kommer inför Herrens ansikte vid högtiderna, skall den som har gått in genom norra porten för att tillbe gå ut genom södra porten, och den som har gått in genom södra porten skall gå ut genom norra porten. Ingen skall gå tillbaka genom samma port som han har kommit in genom, utan han skall gå ut genom den motsatta.

10. När de går in skall fursten gå in tillsammans med dem. När de går ut skall de gå ut samtidigt.

11. Vid fester och högtider skall matoffret vara en efa till varje tjur och en efa till varje bagge och till lammen så mycket han vill ge, samt en hin olja till varje efa.

12. När fursten vill offra ett frivilligt offer, vare sig det är ett brännoffer eller ett gemenskapsoffer som frivilligt offer åt Herren, skall man öppna för honom den port som vetter åt öster, och han skall offra sitt brännoffer och sitt gemenskapsoffer så som han brukar göra på sabbatsdagen. Därefter skall han gå ut, och man skall stänga porten efter honom.

13. Varje dag skall du som brännoffer åt Herren bära fram ett felfritt årsgammalt lamm. Du skall offra ett sådant varje morgon.

14. Till det skall du varje morgon som matoffer bära fram en sjättedels efa samt en tredjedels hin olja för att fukta mjölet. Detta matoffer åt Herren skall vara en bestående stadga och gälla för alltid.

15. De skall offra lammet och matoffret och oljan varje morgon som ständigt brännoffer.

16. Så säger Herren, Herren: Om fursten ger någon av sina söner en gåva av sin arvedel, skall det tillhöra hans söner. Det är deras egendom som arv.

17. Men om han ger en gåva av sin arvedel åt någon av sina tjänare, skall den tillhöra tjänaren fram till friåret. Då skall den återgå till fursten. Hans arv tillhör endast hans söner. Dem skall det tillhöra.

18. Fursten får inte ta något av folkets arvedel så att han tränger ut dem från deras egendom. Endast av sin egen egendom skall han låta sina söner ärva, för att ingen av mitt folk skall trängas undan från den egendom som är hans."

Hesekiel 46