3. Därför säger jag, att jag inte skall driva dem bort från er, utan de skall tränga er i sidorna, och deras gudar skall bli en snara för er."
4. När Herrens ängel hade sagt detta till alla Israels barn, brast de ut i gråt.
5. De kallade platsen Bokim. Och där offrade de åt Herren.
6. När Josua sände i väg folket, gick Israels barn var och en till sin arvedel för att ta landet i besittning.
7. Folket tjänade Herren så länge Josua levde och så länge de äldste levde, de som var kvar efter Josua och som hade sett alla de stora gärningar som Herren hade gjort för Israel.
8. Och Herrens tjänare Josua, Nuns son, dog när han var etthundratio år gammal.
9. Man begravde honom på det område han hade tagit i besittning, i Timnat-Heres i Efraims bergsbygd, norr om berget Gaas.
10. När också hela det släktet hade samlats till sina fäder, växte ett annat släkte upp efter dem, ett som inte kände Herren eller de gärningar som han hade gjort för Israel.
11. Och Israels barn gjorde det som var ont i Herrens ögon och tjänade baalerna.
12. De övergav Herren, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land, och följde andra gudar, gudarna hos de folk som bodde omkring dem. Dem tillbad de och väckte därmed Herrens vrede.
13. Så övergav de Herren och tjänade Baal och astarterna.
14. Då upptändes Herrens vrede mot Israel, och han gav dem i händerna på rövare, som plundrade dem. Han sålde dem till deras fiender runt omkring, och de kunde inte längre stå emot sina fiender.