28. Men Paulus ropade högt: "Gör dig inte något illa! Vi är alla här."
29. Då bad fångvaktaren om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas.
30. Sedan förde han ut dem och frågade: "Ni herrar, vad skall jag göra för att bli frälst?"
31. De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj."
32. Och de predikade Herrens ord för honom och för alla i hans familj.
33. Redan vid denna tid på natten tog fångvaktaren dem med sig och tvättade deras sår. Och han och de som hörde till hans familj döptes genast.
34. Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud.
35. När det blev dag skickade domarna sina rättstjänare och lät säga: "Frige de där männen!"
36. Fångvaktaren framförde detta till Paulus och sade: "Domarna har sänt bud att ni skall friges. Så kom nu ut och gå i frid!"
37. Men Paulus sade till dem: "De har låtit piska oss offentligt, utan dom och rannsakan, fast vi är romerska medborgare, och de har kastat oss i fängelse. Och nu vill de låta oss gå i hemlighet. Å nej, de får själva komma och föra ut oss."
38. Rättstjänarna framförde detta till domarna. När dessa fick höra att de var romerska medborgare blev de förskräckta.
39. De kom och talade vänligt till dem och förde ut dem och bad dem lämna staden.
40. När Paulus och Silas hade kommit ut ur fängelset gick de hem till Lydia. Där träffade de bröderna och gav dem uppmuntran och tröst. Sedan for de vidare.