8. Gud, när du drog uti spetsen för ditt folk,när du gick fram i ödemarken, Sela
9. då bävade jorden, då strömmade regnfrån himlen inför Gud,själva Sinai bävade inför Gud,Israels Gud.
10. Rikligt regn lät du falla, Gud, din trötta egendom gav du kraft.
11. Din skara fick bo där, du sörjde för de svagai din godhet, Gud.
12. Herren låter ordet höras,en här av kvinnor bär glädjebudet:
13. "Härarnas kungar flyr, de flyr och husmodern delar bytet!
14. Ska ni då ligga stilla i era fållor? Duvans vingar är täckta med silveroch hennes fjädrarmed skimrande guld.
15. När den Allsmäktige skingrade kungarna i landet,föll snön över Salmon."
16. Bashans berg är ett Guds berg,ett berg med höga topparär Bashans berg.
17. Ni höga berg, varför ser ni ner på bergetsom Gud har valt till sin boning?Herren ska bo där för alltid.
18. Guds vagnar är tiotusentals,tusen och åter tusen.Herren är mitt ibland dem,i helighet som på Sinai.
19. Du steg upp i höjden, du tog fångar,du fick gåvor bland människorna,även de upproriska –för att du, Herre vår Gud,skulle bo där.