17. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,fräls mig genom din nåd.
18. Herre, låt mig inte behöva skämmas,jag ropar till dig!Låt de gudlösa få skämmas,låt dem tystna i dödsriket.
19. Låt lögnarnas läppar förstummas, de som talar fräckhet i högmod och förakt mot den rättfärdige.
20. Hur stor är inte din godhet,som du sparar åt demsom vördar digoch visar i människors åsynmot dem som flyr till dig!
21. Du tar dem i ditt ansiktes beskydd mot människors intriger,du gömmer dem i din hyddaundan elaka tungor.
22. Lovad är Herren!Han har visat migsin underbara nådi en belägrad stad.
23. Jag sade i min ångest: "Jag är avskuren från dina ögon!"Men du hörde min bön om nådnär jag ropade till dig.