Psaltaren 22:14-30 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

14. Som rovlystna, rytande lejon spärrar de upp sitt gap mot mig.

15. Jag rinner bort som vatten,alla mina leder har skilts åt.Mitt hjärta är som vax,det smälter i mitt inre.

16. Min kraft är uttorkad som en krukskärva,min tunga fastnar i gommen.Du lägger mig i dödens stoft.

17. Hundar omger mig, de ondas hop omringar mig,de har genomborratmina händer och fötter.

18. Jag kan räkna alla mina ben, de ser på mig, de stirrar.

19. De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad.

20. Men du, Herre,var inte långt borta!Du min styrka,skynda till min hjälp!

21. Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld!

22. Fräls mig från lejonets gap och vildoxarnas horn!Du bönhör mig.

23. Jag ska förkunna ditt namnför mina bröder,mitt i församlingenska jag lovsjunga dig.

24. Ni som vördar Herren, lova honom!Ära honom, alla Jakobs barn,och bäva för honom,alla Israels barn,

25. för han föraktade inte den förtrycktes lidandeoch såg inte på honom med avsky.Han dolde inte sitt ansikteför honomutan lyssnade när han ropadetill honom.

26. Från dig kommer mitt lovi den stora församlingen.Jag ska uppfylla mina löfteninför dem som vördar honom.

27. De ödmjuka ska äta och bli mätta, de som söker Herrenska lova honom.Era hjärtan ska leva för evigt.

28. Alla jordens ändar ska minnas detoch omvända sig till Herren,folkens alla släkterska tillbe inför dig,

29. för riket är Herrens och han råder över folken.

30. Alla mäktiga på jorden ska äta och tillbe,inför honom ska deböja knä,alla som går ner i stoftetoch inte kan hålla sin själ vid liv.

Psaltaren 22