7. I min nöd åkallade jag Herren, jag ropade till min Gud.Från sitt tempelhörde han min röst,mitt rop till honomnådde hans öron.
8. Då skakade jorden och bävade,bergens grundvalar darrade,de skakade av hans brinnandevrede.
9. Rök steg ur hans näsa och förtärande eld ur hans mun,det gnistrade av glöd från honom.
10. Han sänkte himlen och steg ner med mörka moln under sina fötter,
11. han red på keruben och flög, han svävade fram på vindens vingar.
12. Han gjorde mörker till sitt skydd, till sin hydda runt omkring honom:mörka vatten, tjocka moln.
13. Ur glansen framför honom bröt molnen frammed hagel och glödande kol.
14. Herren dundrade i himlen, den Högste höjde sin röstmed hagel och glödande kol.
15. Han sköt sina pilar och skingrade dem,blixtar i mängd och förvirrade dem.
16. Flodbäddar blev synliga, jordens grundvalar blottadesför din tillrättavisning, Herre,för din vredes stormvind.
17. Han räckte sin hand från höjdenoch grep tag i mig,han drog mig upp ur de väldiga vattnen.
18. Han räddade mig från min mäktige fiende,från dem som hatade migoch var starkare än jag.