41. Mina fiender drev du på flykten för mig,dem som hatade mig förintade jag.
42. De ropade, men ingen räddare fanns,till Herren,men han svarade dem inte.
43. Jag malde dem till stoft för vinden,jag slängde ut demsom smuts på gatan.
44. Du räddade mig ur folkets strider,du satte mig till huvudöver hednafolk,folk som jag inte kändeblev mina tjänare.
45. Så snart de hörde om mig lydde de mig,främlingar kröp för mig.
46. Främlingarnas mod vissnade bort,bävande lämnade de sina fästen.
47. Herren lever!Lovad är min klippa,upphöjd är min frälsnings Gud!
48. Gud, du har gett mig hämnd och lagt folken under mig.