35. Du lär mina händer att strida, mina armar att spännakopparbågen.
36. Du ger mig din frälsnings sköld, din högra hand stöder mig.Din ödmjukhet gör mig stor.
37. Du gör plats för mina steg där jag går,mina fötter vacklar inte.
38. Jag förföljde mina fienderoch hann upp dem,jag vände inteförrän jag gjort slut på dem.
39. Jag krossade dem så att de inte kunde resa sig,de föll under mina fötter.
40. Du rustade mig med kraft för striden,du böjde mina motståndareunder mig.
41. Mina fiender drev du på flykten för mig,dem som hatade mig förintade jag.
42. De ropade, men ingen räddare fanns,till Herren,men han svarade dem inte.
43. Jag malde dem till stoft för vinden,jag slängde ut demsom smuts på gatan.
44. Du räddade mig ur folkets strider,du satte mig till huvudöver hednafolk,folk som jag inte kändeblev mina tjänare.
45. Så snart de hörde om mig lydde de mig,främlingar kröp för mig.
46. Främlingarnas mod vissnade bort,bävande lämnade de sina fästen.
47. Herren lever!Lovad är min klippa,upphöjd är min frälsnings Gud!
48. Gud, du har gett mig hämnd och lagt folken under mig.
49. Du har befriat mig från mina fiender,du har upphöjt migöver mina motståndareoch räddat mig från våldsmän.
50. Därför vill jag tacka dig bland hednafolken, Herre,och lovsjunga ditt namn,
51. för du ger stora segrar till din kungoch visar nåd mot din smorde,mot David och hans ätttill evig tid.