10. Han ger jorden regn och sänder vatten över markerna.
11. Han upphöjer de ringa och hjälper de sörjande.
12. Han gör de listigas anslag om intet så att deras händer inte får framgång.
13. Han fångar de visa i deras slughet och låter de svekfulla förhasta sigvid sina rådslag.
14. Om dagen möter de mörker, de famlar mitt på dagensom om det var natt.
15. Han räddar från svärdet i deras mun, den fattige från den mäktiges hand.
16. Den nödställde får åter ett hopp, orätten måste stänga sin mun.
17. Se, salig är den människasom Gud tuktar.Förkasta inteden Allsmäktiges fostran,
18. för han sargar och förbinder, han slår och hans händer helar.
19. Sex gånger räddar han dig ur nöden, och sjunde gången drabbar dig intedet onda.
20. I tider av svält räddar han dig från dödenoch i krig från svärdets våld.
21. Från tungors gissel göms du undan, du behöver inte vara räddnär förödelse kommer.
22. Du kan le åt förödelse och svält, du behöver inte vara räddför vilddjur,
23. för du står i förbund med markens stenar,markens vilddjur håller fred med dig.
24. Du ska veta att ditt tält står tryggt, när du synar din boningska inget saknas.
25. Du ska veta att din ätt förökas, att dina efterkommandeblir som gräset på marken.
26. Du kommer i graven när du nått full mognad,som sädeskärven bärgasnär tiden är inne.