17. för att hindra människan från en ogärningoch hålla henne borta från högmod.
18. Han bevarar hennes själ från graven och hennes liv från att falla för svärd.
19. Hon tuktas med plågor på sin sjukbäddoch med ständiga smärtor i benen.
20. Hennes sinne äcklas av mat, hennes själ vid den födahon älskade.
21. Hennes kött tärs bort tills inget finns kvar,hennes ben blottassom förr inte syntes.
22. Hennes själ närmar sig graven, hennes liv dödens makter.
23. Om det finns en ängel hos henne,en medlare, en av tusen,som förkunnar för människanvad som är rätt,
24. då förbarmar sig Gud över henne och säger:”Rädda hennefrån att fara ner i graven,jag har funnit lösen för henne.”