1. Nu skrattar de åt mig, dessa som är yngre än jag,medan jag inte hade satt deras fäderens bland mina vallhundar.
2. Vilken hjälp kunde deras händer ge mig,de som saknar all livskraft?
3. De är utmärglade av nöd och hunger, de gnager den torra markensom redan förut var öde och ödslig.
4. De plockar saltörter bland snåren och ginströtter är deras mat.
5. De drivs ut från gemenskapen, man ropar efter dem som tjuvar.