16. Eller varför blev jag inte nergrävd som ett dödfött foster,som ett barn som aldrig såg ljuset?
17. Där rasar inte de gudlösa längre,där vilar de som uttömt sin kraft.
18. Där har alla fångar fått ro, de hör inte slavdrivarens röst.
19. Små och stora är där lika, och slaven är fri från sin herre.
20. Varför ges ljus åt den olyckligeoch liv åt plågade själar,
21. som längtar efter döden utan att den kommeroch söker den mer än någon skatt,
22. som gläds i jubel och fröjdar sig när de finner sin grav?
23. Varför ges liv åt en man vars väg är dold,åt den som är instängd av Gud?
24. Suckar har blivit mitt dagliga bröd, mina sorgerop strömmar som vatten,
25. för det jag var rädd för har drabbat mig,det jag fasade för kommer över mig.
26. Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila,ångest kommer över mig.