24. Hans kärl är fulla av mjölk, och märgen i hans benhar bevarat sin saft.
25. Den andre dör med bedrövad själ, utan att ha smakat det goda.
26. Tillsammans ligger de i stoftet, med förruttnelsens maskar över sig.
27. Se, jag känner era tankaroch era lömska planer mot mig.
28. Ni frågar: ”Vad blev det av stormännens hus,av tälten där de gudlösa bodde?”
29. Har ni inte frågat dem som har rest, lyssnar ni inte till deras vittnesbörd?
30. Den onde skonas på olyckans dag, han räddas undan vredens dag.
31. Vem säger honom rakt i ansiktet hur han lever,vem straffar honomför vad han har gjort?
32. När han har förts till graven vakar man vid gravkullen.
33. Dalens mylla är ljuvlig för honom, alla människor följer honomoch otaliga har gått före honom.