14. Han rycks bort från sitt trygga tält och drivs i väg till fasornas kung.
15. I hans tält får främlingar bo, svavel strös över hans boning.
16. Hans rötter torkar nertill, hans grenar vissnar upptill.
17. Hans minne utplånas från jorden, hans namn nämns inte på vägarna.
18. Han drivs från ljuset till mörkret och jagas bort från världen.
19. Han blir utan barn och efterkommande i sitt folk,ingen överlevande finns i hans hus.
20. De som bor i väst häpnar över hans olyckas dag,de som bor i östskälver av fasa.
21. Ja, så går det den orättfärdiges hem, så går det den platsdär man inte känner Gud.