7. Hela jorden har fått vila och ro, man brister ut i jubel.
8. Även cypresserna gläds över ditt fall, likaså Libanons cedrar:’Nu när du ligger där kommer ingen och hugger ner oss.’
9. Dödsriket därnerekommer i rörelse för din skull,för att ta emot dignär du kommer.Det väcker de avlidnas andarför din skull,jordens alla härskare,och låter hednafolkens alla kungarresa sig från sina troner.
10. Alla börjar de tala och säger till dig:’Du har också blivit maktlös som vi,du har blivit som en av oss.’
11. Din prakt for ner till dödsriket, med dina harpors buller.Förruttnelse är bädden under digoch maskar ditt täcke.
12. Hur har du inte fallit från himlen,du strålande stjärna,du gryningens son!Hur har du inte blivit fälldtill jorden,du som slog ner folken till marken!
13. Du sade i ditt hjärta: ’Jag ska stiga upp till himlen,jag ska resa min tronovanför Guds stjärnor.Jag ska sätta mig på mötesbergetlängst upp i norr.
14. Jag ska stiga upp över molnens höjder,jag ska bli som den Högste.’
15. Men ner till dödsriket störtades du,längst ner i graven.
16. De som ser dig stirrar på dig, de granskar dig och säger:’Är detta den mansom fick jorden att darraoch riken att skaka,
17. som gjorde jorden till en öken och förstörde dess städer,och som aldrig släppte hemsina fångar?’
18. Folkens alla kungar ligger alla med ära,var och en i sitt vilorum,