1. Sidkia var tjugoett år när han blev kung och han regerade elva år i Jerusalem. Hans mor hette Hamital och hon var dotter till Jeremia från Libna.
2. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som Jojakim hade gjort.
3. Det var på grund av Herrens vrede som detta skedde med Jerusalem och Juda tills han förkastade dem från sitt ansikte. Och Sidkia gjorde uppror mot Babels kung.
4. På tionde dagen i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom Babels kung Nebukadressar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden. De byggde en belägringsmur runt omkring den.
5. Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår.
6. Men på nionde dagen i den fjärde månaden var svälten så stor i staden att folket i landet inte hade något att äta.
7. Staden stormades och allt krigsfolket flydde och drog ut ur staden under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. De tog vägen mot Hedmarken.
8. Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp Sidkia på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergett honom och skingrats.
9. Kaldeerna grep kungen och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla i Hamats land. Där uttalade denne sin dom över honom.
10. Och Babels kung lät avrätta Sidkias barn inför hans ögon. Dessutom lät han också avrätta alla Juda furstar i Ribla.
11. På Sidkia själv lät han sticka ut ögonen och lät fängsla honom med kopparkedjor. Den babyloniske kungen förde honom till Babel och lät honom sitta i fängelse ända till hans dödsdag.
12. På tionde dagen i den femte månaden av den babyloniske kungen Nebukadressars nittonde regeringsår kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, som var överste för livvakterna, till Jerusalem.
13. Han brände Herrens hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus, brände han i eld.
14. Alla murar runt omkring Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för livvakterna hade med sig.
15. En del av de fattigaste bland folket och den del av folket som var kvar i staden och de överlöpare som hade gått över till Babels kung, liksom den övriga hopen som fanns kvar, dem förde Nebusaradan, översten för livvakterna, bort i fångenskap.
16. Men av de fattigaste i landet lämnade Nebusaradan, översten för livvakterna, kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna.
17. Kopparpelarna i Herrens hus, tvättställen och kopparhavet i Herrens hus slog kaldeerna sönder och förde all kopparn till Babel.
18. Och askkärlen, skovlarna, knivarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig.