33. För så säger Herren Sebaot, Israels Gud:Dottern Babel är som en tröskplatsnär man just har trampat till den.Ännu en liten tid, och skördetiden är inne.
34. Han har slukat mig och tillintetgjort mig,Babels kung Nebukadressar.Han har gjort mig till ett tomt kärl,som en drake har han svalt mig,han har fyllt sin buk med mina läckerheteroch drivit bort mig.
35. ”Låt det våld som har drabbat mig och mitt köttkomma över Babel”,säger hon som bor i Sion.”Låt mitt blod komma över Kaldeens invånare”,säger Jerusalem.
36. Därför säger Herren så:Se, jag ska utföra din sak och utkräva din hämnd.Jag ska låta Babels hav sina bort och dess brunn torka ut,
37. och Babel ska bli en stenhög, ett tillhåll för schakaler,till häpnad och förakt.Ingen ska bo där.
38. Alla ryter de nu som lejon, de morrar som lejonungar.
39. Men när de är som mest upptända ska jag ordna ett gästabud för dem.Jag ska göra dem druckna så att de jublar,och så ska de somna in i en evig sömnoch aldrig mer vakna, säger Herren.
40. Jag ska föra dem ner till att slaktas som lamm,som baggar och bockar.