21. Vid dånet av deras fall bävar jorden. Man skriar så att ljudet hörsända till Röda havet.
22. Se, han lyfter som en örn, han svävar fram och breder utsina vingar över Bosra.Hjärtat hos Edoms hjältarblir på den dagensom hjärtat hos en kvinna i barnsnöd.
23. Om Damaskus. Hamat och Arpad kommer på skam,för de har hört ett ont budskap.De fylls av ångest,som ett upprört havsom inte kan bli stilla.
24. Damaskus har tappat modet och vänt för att fly,skräcken har fått grepp,de grips av ångest och våndasom en barnaföderska.
25. Hur övergiven är inte den berömda staden,min glädjes stad?
26. Därför måste de unga männen falla på gatorna,och alla krigsmän förgöraspå den dagen,säger Herren Sebaot.
27. Jag ska tända eld på Damaskus murar,och den ska förtäraBen-Hadads palats.
28. Om Kedar och Hasors riken som besegrades av Nebukadressar, Babels kung. Så säger Herren:Res dig, dra upp mot Kedaroch härja Österlandets söner.