8. Det är Egypten som stiger som Nilfloden,likt strömmarav framvällande vatten.Han säger:”Jag ska dra upp och täcka landet,jag ska förstöra städernaoch dem som bor i dem.”
9. Dra dit upp, ni hästar, storma fram, ni vagnar.Dra ut, ni hjältar,nubier och puteer,rustade med sköldar,och ludeer,rustade med bågar som de spänner.
10. Detta är Herren Gud Sebaots dag, en hämndens dagdå han hämnas på sina motståndare.Svärdet frossar sig mätt,det dricker sig rusigt av deras blod,för detta är ett slaktofferåt Herren Gud Sebaoti Nordlandet vid floden Eufrat.
11. Dra upp till Gileadoch hämta balsam,du jungfru dotter Egypten.Men förgäves har du skaffatläkemedel i mängd.Du kan inte bli botad.
12. Hednafolken har hört om din skam, och dina sorgeropuppfyller jorden,för den ene hjältensnavar på den andreoch de båda faller tillsammans.
13. Detta ord talade Herren till profeten Jeremia om att Babels kung Nebukadressar skulle komma och besegra Egypten:
14. Förkunna i Egyptenoch ropa ut det i Migdol,ropa ut det i Memfisoch även i Tachpanches och säg:”Träd fram och gör dig beredd,för svärdet frossarrunt omkring dig.”
15. Varför slogs dina hjältar till marken?De kunde inte hålla stånd,för Herren stötte bort dem.
16. Han fick många att vackla, och de föll, den ene över den andre,och ropade:”Upp, låt oss vända tillbakatill vårt folkoch till landet där vi föddes,undan det härjande svärdet!”
17. Man ropar där: ”Farao, Egyptens kung,är bara ett buller!Han har försummat sin tid.”
18. Så sant jag lever, säger Kungen,Herren Sebaot är hans namn:Som Tabor bland bergen,som Karmel vid havetska han komma.
19. Gör er beredda för landsflykt, ni dotter Egyptens invånare,för Memfis ska bli en ödemarkoch brännas ner så att ingen kan bo där.
20. En skön kviga är Egypten,men en broms kommer farandefrån norr.