5. På vår kungs dag drack sig furstarnafebriga av vin,själv räckte han smädarna handen.
6. De kommer nära, deras hjärtan är som en ugndär de ligger i försåt.Hela natten sover deras bagare,men på morgonen brinner hansom en flammande eld.
7. Alla är de heta som en ugn och förtär sina domare.Alla deras kungar har fallit,ingen bland dem åkallar mig.
8. Efraim blandar sig med andra folk,han är som en brödkakasom inte har vänts.
9. Främlingar har förtärt hans kraft men han förstår det inte,trots att han fått gråa hårmärker han det inte.
10. Israels högmod vittnar mot honom.De vänder inte omtill Herren sin Gudoch söker inte hans hjälptrots allt detta.
11. Efraim har blivit som en duva, naiv och utan vett.De kallar på Egypten,de går till Assur.
12. Men när de går kastar jag mitt nät över dem,drar ner demsom fåglar under himlen.Jag ska straffa demså som de hört i sin församling.
13. Ve över dem,för de har flytt bort från mig!Fördärv över dem,för de har gjort uppror mot mig!Jag ville friköpa dem,men de har talat lögner mot mig.
14. De ropar inte till mig av hjärtat utan klagar på sina bäddar.De oroar sig för säd och vinmen vänder sig bort från mig.
15. Det var jag som lärde dem och stärkte deras armar,men de har ont i sinnet mot mig.