28. När dina sjömän höjer sorgerop bävar kustländerna.
29. Alla som ror med åror lämnar sina skepp.Sjömän och alla som far på havet stannar i land.
30. De ropar högt över dig och klagar bittert,de strör stoft på sina huvudenoch rullar sig i aska.
31. De rakar sig skalliga för din skull och klär sig i säcktyg,de gråter över dig i bitter sorg,under bitter klagan.
32. Med jämmer stämmer de upp en sorgesång över dig,klagande sjunger de om dig:Vem är som Tyrus,som bringats till tystnadmitt ute i havet?