16. Sedan lät hon hans mantel ligga kvar hos sig tills hans herre kom hem.
17. Då berättade hon samma sak för honom. Hon sade: ”Den hebreiske tjänaren som du har tagit hit till oss, han kom in till mig för att roa sig med mig.
18. Men när jag höjde rösten och ropade, lämnade han sin mantel hos mig och flydde ut.”
19. När Josefs herre hörde sin hustru berätta för honom att hans tjänare hade gjort så mot henne, blev han rasande
20. och satte Josef i fängelset, platsen där kungens fångar hölls fängslade. Där satt Josef i fängelset.
21. Men Herren var med Josef, och han gav honom nåd och lät honom bli vänligt bemött av föreståndaren för fängelset.
22. Han lät Josef ha ansvar för alla fångar i fängelset och göra allt som skulle göras där.
23. Föreståndaren för fängelset bekymrade sig inte om något som Josef hade hand om, eftersom Herren var med honom och lät honom lyckas i allt han gjorde.