25. Församlingen ska rädda dråparen ur blodshämnarens hand och sända honom tillbaka till fristaden dit han hade flytt. Där ska han stanna tills översteprästen som är smord med den heliga oljan är död.
26. Men om dråparen går utanför området för den fristad dit han flytt,
27. och blodshämnaren finner honom utanför det område som är hans fristad och dräper honom, då vilar ingen blodsskuld på blodshämnaren.
28. En dråpare ska stanna kvar i sin fristad tills översteprästen dör. Men efter översteprästens död får dråparen vända tillbaka till den ort där han har sin besittning.
29. Detta ska vara en rättsstadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.
30. Om någon dödar en annan, ska mördaren dödas efter vittnens utsago. Men en enda persons vittnesmål är inte nog för att döma någon till döden.
31. Ni ska inte friköpa en mördares liv om han är skyldig till döden, utan han ska straffas med döden.
32. Ni ska inte heller friköpa den som har flytt till en fristad, för att han ska få vända tillbaka och bo i landet före prästens död.
33. Ni ska inte vanhelga det land där ni bor. Genom blod vanhelgas landet, och landet kan inte få försoning för det blod som spillts där utom genom blodet av den som har spillt det.
34. Ni ska inte orena landet där ni bor och i vars mitt jag har min boning, för jag, Herren, bor mitt ibland Israels barn.”