5. De har handlat illa mot honom, de är inte hans barn utan en skam,ett förvänt och avogt släkte.
6. Är det så du lönar Herren, du dåraktiga och ovisa folk?Är han inte din Farsom skapade dig,han som danade och formade dig?
7. Kom ihåg forna dagar.Ge akt på gångna släktens år.Fråga din far, han ska berätta för dig,dina äldste, de ska säga dig det.
8. När den Högste gav arvslotter åt folken,när han spred ut människors barn,då utstakade han gränserna för folkenefter antalet av Israels barn,
9. för Herrens del är hans folk, Jakob är hans arvedels lott.
10. Han fann honom i öknens land,i ödslig, tjutande ödemark.Han omslöt honomoch tog honom i sin vård,han bevarade honomsom sin ögonsten.
11. Som en örn väcker upp sitt bo och svävar över sina ungar,så bredde han ut sina vingaroch tog emot honomoch bar honom på sina fjädrar.
12. Endast Herren ledde honom, ingen främmande gud vid hans sida.
13. Han lät honom gå fram över landets höjderoch äta av markens gröda.Han lät honom suga honungur bergetoch olja ur den hårda klippan.
14. Han gav honom gräddmjölk av kor och sötmjölk av fårmed det bästa av lamm,baggar från Bashan och bockar,det bästa och finaste vete.Druvors blod fick du dricka,skummande vin.
15. Då blev Jeshurun fet och slog bakut.Du blev fet och tjock och stinn.Han övergav Gud, sin skapare,och föraktade sin frälsnings klippa.
16. De retade honom med främmande gudar,väckte hans vrede med vidrigheter.
17. De offrade åt onda andar som inte är Gud,åt gudar de inte kände,nya gudar som nyss kommit tilloch som era fäder inte fruktade.
18. Du övergav Klippan som födde dig,du glömde Gud som gav dig livet.
19. Herren såg det och förkastade dem,eftersom hans söner och döttrarhade kränkt honom.
20. Han sade: Jag ska dölja mitt ansikte för dem,jag ska se vilket slut de får,för de är ett förvänt släkte,barn utan trohet.
21. De har provocerat mig med gudar som inte är gudar,väckt min vredemed sina tomma avgudar.Därför ska jag provocera demmed det som inte är ett folk,med ett dåraktigt hednafolkska jag väcka deras förtret.
22. För en eld är tänd av min vrede,den brinner till dödsrikets djup.Den förtär jorden med dess grödaoch sätter bergens grundvalari brand.
23. Jag ska hopa olyckor över dem, jag ska skjuta mina pilarmot dem.