16. Och flickans far ska säga till de äldste: ”Jag gav min dotter till hustru åt den här mannen, men han har fått motvilja mot henne.
17. Och se, nu beskyller han henne för skamliga ting och säger: Jag har inte funnit något bevis på att din dotter var jungfru. Men här är beviset på att min dotter var jungfru.” Och de ska breda ut klädet inför de äldste i staden.
18. Stadens äldste ska då ta mannen och bestraffa honom.
19. De ska ålägga honom att böta hundra siklar silver, som de ska ge till flickans far, därför att han har spritt onda rykten om en jungfru i Israel. Och hon ska vara hans hustru och han får inte skilja sig från henne så länge han lever.
20. Men om det var sanning, om det inte fanns något bevis på att flickan var jungfru,
21. då ska man föra ut flickan utanför dörren till hennes fars hus, och männen i staden ska stena henne till döds, därför att hon har gjort en galenskap i Israel genom att begå otukt i sin fars hus. Du ska skaffa bort det onda från dig.
22. Om en man ertappas med att ligga med en annan mans hustru ska de båda dö, både mannen som låg med kvinnan, och kvinnan. Du ska skaffa bort det onda från Israel.
23. Om en jungfru är trolovad med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne,
24. ska ni föra dem båda ut till stadens port och stena dem till döds: flickan för att hon inte ropade på hjälp fast hon var i staden, och mannen för att han kränkte en annan mans trolovade. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig.
25. Men om mannen träffade den trolovade flickan ute på marken och han där tog henne med våld och låg med henne, ska bara mannen som låg med henne dö.
26. Men mot flickan ska du inte göra något. Hon har inte begått någon synd som förtjänar döden. Det är med detta som när en man överfaller en annan man och mördar honom.
27. Han träffade på henne ute på marken, och den trolovade flickan kan ha ropat men det fanns ingen som kunde rädda henne.