23. Då sade han till dem: ”Detta är vad Herren sagt. I morgon är det sabbatsvila, en sabbat helgad åt Herren. Baka nu det ni vill baka och koka det ni vill koka. Men allt som blir över ska ni spara åt er till i morgon.”
24. Och de sparade det till nästa morgon som Mose hade befallt, och nu luktade det inte illa och det kom inga maskar i det.
25. Mose sade: ”Ät det i dag, för i dag är det Herrens sabbat och då kan ni inte finna något på marken.
26. I sex dagar ska ni samla in av det, men på sjunde dagen är det sabbat. Då kan ni inte hitta något.”
27. Ändå gick några ut på sjunde dagen för att samla in, men de fann ingenting.
28. Då sade Herren till Mose: ”Hur länge ska ni vägra att hålla mina bud och befallningar?
29. Se, Herren har gett er sabbaten. Därför ger han er på sjätte dagen bröd för två dagar. Stanna därför hemma, var och en hos sig. Gå inte hemifrån på sjunde dagen.”
30. Alltså höll folket sabbat på sjunde dagen.
31. Israels barn kallade det manna. Det liknade korianderfrö och var vitt och smakade som tunna kakor med honung.
32. Och Mose sade: ”Detta är vad Herren har befallt: Spara en gomer av det, så att era efterkommande får se det bröd jag gav er att äta i öknen när jag förde er ut ur Egyptens land.”