Psaltaren 71:4-14 Svenska 1917 (SV1917)

4. Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.

5. Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.

6. Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.

7. Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.

8. Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.

9. Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.

10. Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:

11. »Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar.»

12. Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.

13. Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.

14. Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.

Psaltaren 71