1. För sångmästaren; av David; en psalm, en sång. (2) Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
2. Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
3. Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
4. Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
5. de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
6. en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
7. Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela,
8. då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
9. Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.