9. Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
10. Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
11. ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
12. Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
13. Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
14. du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
15. Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan.
16. Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
17. Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
18. Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
19. Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.