22. Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
23. Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
24. Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
25. Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.
26. Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.