Psaltaren 31:2-7 Svenska 1917 (SV1917)

2. Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.

3. Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.

4. Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.

5. I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.

6. Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.

7. Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden

Psaltaren 31