12. Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.
13. Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.
14. Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»
15. Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
16. Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
17. HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket.
18. Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.