143. Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
144. Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
145. Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
146. Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147. Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
148. Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
149. Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.