117. Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118. Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
119. Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
120. Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121. Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122. Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123. Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125. Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126. Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
127. Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.