21. på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
22. när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
23. Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
24. Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
25. I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
26. de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
27. Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.